Ännu en vaknatt med lilla S som är sjuk. Det gör mig fullkomligt utpumpad. Och slö. Och trög. Går en rask promenad i duggregn. Piggnar omedelbart till. Jag älskar regnluft. Ren och frisk. Jag måste vara av någon sorts vampyrsläkte:trivs bäst när det är svalt mörkt. Jag funkar helt enkelt inte under sommarmånaderna. Det är för varmt, allt klibbar. Även tankarna. Jag brukar bli levande igen i augusti-sempember nån gång. Hösten är min bästa tid.
Dricker te och ser Aristocats med lila S. Hjälper K att trassla sig i Ninja Turtles-dräkten, tar fram mitt block och skriver lite på en ny låttext bara för att. Märker att något tar form, trots att jag knappt vet vad jag skriver. Det är kanske såhär det ska göras.
Nu kommer syrran. Vi ska äta suströmming. Äntligen. Det om något torde väl få livsandarna att vakna - med eller utan sömnbrist!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar